Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och hjälp enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och/eller Socialtjänstlagen (SoL). För en mindre del av dessa personer, de med stora funktionsvariationer, betydande svårigheter i vardagen och omfattande behov av hjälp, finns dessutom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).LSS är en rättighetslag som skall garantera de personer som omfattas av lagen goda levnadsvillkor.
LSS kan ses som en kompletterande lagstiftning som träder in när annan lagstiftning inte räcker till för att garantera personer med funktionsvariationer goda levnadsvillkor, varför LSS ibland kallas för pluslag.
För att vara berättigad till de insatser som regleras enligt LSS krävs att den sökande tillhör någon av följande tre personkretsar:
1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter
hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte
beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den
dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
För att fastställa personkretstillhörighet enligt punkterna 1 och 2 är de medicinska diagnoserna i huvudsak avgörande. För punkten 3 krävs en omfattande utredning som visar att
alla kriterierna för kretsen uppfylls, dvs. funktionsvariationen skall vara varaktig, den skall inte bero på normalt åldrande, den skall vara stor och förorsaka betydande svårigheter i daglig
livsföring och medföra ett omfattande behov av stöd och service.
Insatser enligt denna lag ges endast om den enskilde begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom/henne.